Jag vill klaga på mina lärare som inte inser att jag kämpar för mänskligheten. Vissa räknar mej som kriminell, andra som godhjärtad. MEN JAG VET VAD JAG VILL. vad är det här för ide att sitta och bara hindra mina kreativa ideer. om alla hade robin hood som förebild, skulle ni förstå. så precis,
Hittar inte länken för projektledare
jag vill klaga på att Sollefteå har så äckligt snygga tjejer!
Jag vill klaga på Tre! Värdelös service och svindyra abbonemang! Dö!
Ska jag va ärlig så har det hänt en grej. En sak som inte fick hända. En sak som plåger mig in i själen. Har förnekat det för jag var rädd för hur ont det skulle göra. Du måste svara på det här. För det e första gången jag skriver något sånt här. Grejen e att jag gillar dej... Mycket! Och det gör att jag hatar min tillvaro. Måste ha ett svar. För jag behöver gå vidare. Anar inte hur jobbigt detta e. Vill bara fortsätta med mitt liv. Men det e svårt när man vet att du finns. Och allt jag "kunde" haft. Vad patetisk jag är. Om inte du känner likadant. Så ångrar jag det som hände. För det känns som jag förlorade en vän. Du blev något annat än en vän. Något som inte är lika säkert. Och risken är att det aldrig kommer gå tillbaka till vän stadiet igen. Det blev antingen eller. Och om inte du känner samma, Så kommer det kanske aldrig ens gå tillbaka det som va innan. Och detta plågar mig. Jävlar vad det plågar mig. Känns farligt o träffa dig igen om du inte känner samma. För då rör man bara om i grytan så allt det onda kommer upp igen. Fan. Jävlar vad jag saknar dig. Kärlek ska ju vara en bra grej. Men än så länge har det gort mer skada än nytta i mitt liv.
